The one with the confession

Måste erkänna att det var längesedan jag var på gymmet. I början var det för att jag inte hade någon som helst lust. Ville likt en fyraåring lägga mig på marken och sparka och skrika för att slippa. Tur att man är vuxen och kan säga att det är ok till sig själv innan det händer. Sen blev jag sjuk. Ska ser hur det känns på måndag. Ska åtminstone gå till gymmet och se hur det känns. Jag inser ju att jag tvingas hoppa över ett par pass i programmet och köra på lite hårdare än där jag avslutade. Det får jag ta. Jag ska ju göra det här.