2010-09-20

Once upon a time in Wermland

Från min mammas stuga ska det gå en traktorväg till andra sidan skogen där det finns en annan grusväg. Den är rätt igenvuxen nuförtiden men jag tänkte att det inte kunde vara så farligt. Jo tjena! Jag började med att springa vilse så den vägen som skulle varit cirka en kilometer blev istället nästan två och en halv. Sen började jag fundera på vad man kunde tänkas stöta på för djur. När man står bredvid en älg är man nog inte så jäkla kaxig längre. Eller en björn. Eller en varg. Eller en skata (som höll på att skrämma livet ur mig den den flaxade runt i en gran när jag sprang förbi men då hade jag kommit ut ur skogen och sprang på vägen). Jag som tycker jag har bra lokalsinne kan nu förstå hur man kan gå vilse i skogen. Speciellt då om man inte har någon som helst koll. Väldigt vackert var det i alla fall.






När jag kom hem igen stod mamma vid spisen och laga mat. Vilken service! Nyduschad och med mat i magen tog vi tag i lingonplockarna och hinkarna och begav oss ut i skogen på jakt. Jag fick samlat ihop cirka två liter lingon innan regndropparna kom och killen hittade lite kantareller. Inte alls dumt! Skogen har en lugnande och fin inverkan på en också. Dubbelt inte alls dumt alltså. Får kanske bli en resa dit upp i vinter och åka lite längdskidor om snö och kyla tryter här nere.


1 kommentar: