Årets näst sista löppass

När jag åkte till gymmet idag kände jag bara att jag ville åka hem igen. Tack och lov för att jag inte gjorde det! Jag började med att gå i sju minuter på bandet och jag kan inte beskriva den lyckan jag kände av att röra på mig. Sen sprang jag fyra kilometer vilket blev lagom innan yogan. Löpningen kändes skitbra. Yogan däremot var jobbig as hell. Har bränt lite av julgodiset nu i alla fall.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Dåligt med träning i december

Skulle ha varit till gymmet idag men slö som man är blev det inte av. Nästa vecka börjar jag inte bara jobba igen utan även träna på allvar. Imorgon ska jag springa en liten sväng och köra ett yogapass. Har planerat att springa vinterutmaningen december på nyårsafton. Missade november så nu ska jag ha revansch!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Rekord i år igen

Yes yes! 58 122 löpare som är anmälda till varvet 2010. Jag är en av dessa. Mitt mål är att inte komma sist av min familj som också ska springa. Alla mina bröder, min pappa samt min "svåger" är anmälda till loppet. Jag gissar att det kommer bli en hård kamp om att inte komma sist men det kommer bli kul. Nästan så jag längtar även om jag känner mig riktigt otränad. Vecka 1 startar träningen på allvar. Hösten har jag fyllt med poweryoga och beachvolley så jag har inte legat på latsidan helt men löpningen har fått stryka på foten.

http://www.gt.se/nyheter/goteborgsvarvet/1.1802233/varldsrekord-for-loparfesten

Mission: Midnattsloppet Göteborg 2009

Jag är redan anmäld. Nu ska det pressas tid!

Jag kom i mål

Grattis Cathrin!! Mycket bra kämpat och en imponerande tid!

Själv gick jag i mål på: 1:51. Tyvärr var mitt uppsatta mål 1:50, men jag är jäkla nöjd ändå :)
Äntligen över, nu blickar vi fram mot sommaren 2009 och kanske midnattsloppet?

Jag gjorde det!

2:08:06 efter starten sprang jag in i mål med världens största leende. Vilken känsla! De två sista kilometrarna var underbara. Efter varvet var jag hur överenergisk och tokglad som helst.

Nästa år blir det 1:xx:xx!

Jag låter killarna skriva sina egna resultat.

Förberedelser

Usch vad tiden går snabbt. Cathrin: Lite skrämmande att se sin startgrupp. Jag startar ju nästan sist av alla!
I vilket fall som helst känns träningen riktigt bra nu. Vi kör inför göteborgsvarvet i Slottsskogen på lördagar fram till loppet för den som vill vara med och träna.
Har även börjat kolla in lite kost och förberedelser inför loppet:
http://www.goteborgsvarvet.com/NR/exeres/4B77382A-1487-4F1B-B2F4-3BA7E88AF9A9.htm

It's gonna be awesome!

Lite information

Cathrin (52345)
Startgrupp: 15
Starttid: 15:40

Joel (55037)
Startgrupp: 16
Starttid: 15:46

Jonas (61633)
Startgrupp: 18
Starttid: 15.56

Ingen återvändo nu.

Hett tips!

Kolla in funbeat.se och se hur det går för mig! Har i och för sig bara skrivit in denna och förra veckans träning men det finns lite att titta på och mer kommer, jag lovar!

Snart bara tre veckor kvar. Känns overkligt. Vet inte om det känns bra eller dåligt, men det känns.

The one with the devilish uphill slope

I nästan 50 minuter var jag ute idag. Avverkade dock endast ungefär 6.5 km. Två kilometer till Safjället. Sen en heeeelvetesbacke. Den tog sin lilla tid. Jag satsade hårt. Det gick rätt bra till en början. Sen avtog farten allt snabbare och för att inte springa baklänges fick jag stanna upp. Resten av backen var till att gå. Nog jobbigt det. Helt slut när jag kom upp. Sedan väntade 2.5 km backig och ojämn terräng. Trevligt med skog. Älskar skogen. Hann inte njuta så värst mycket men det gick rätt bra i alla fall. Sen var det bara att springa nedför backen (mest hålla emot så man inte ramlade nedför) och hem. Kändes skitbra.

Hela dagen har varit kanon. Började dagen med en timmes kvalitetstid tillsammans med Kristofer. En morgonpromenad med andra ord. Hade inte sovit så bra så det började med lite illamående och det var ju inte så jävla varmt vid den tiden på morgonen. Efter en stund försvann det helt. Bara mysigt att gå och prata. På jobbet avstod jag från ett påskägg fyllt med godis och att köpa glass när de andra gjorde det. Jag gick med ut i solen åtminstone. Sol behöver tydligen inte betyda glass. Hursomhelst. Jag ska försöka hålla mig ifrån godis under påsken. Ska dock inte ge mig dåligt samvete om det slinker ner något. Yeye. Ett kilo lättare innan varvet är ett kilo mindre att springa runt med. Bra? Som fan.

panik

Ok, det var jättelängesedan jag skrev här...

Dessvärre har jag varit lika engagerad i träningen som i skrivandet på bloggen. Vilket innebär att jag är ute på riktigt djupt vatten. Det var väl inte en så jöttestor överaskning att det var såhär det skulle gå. TYPISKT! DUM, DUM, DUM Joel.

Nåväl... runt kommer man väl alltid? Eller?

The one with the come back

Idag gjorde jag det! Jag återtog min plats på löpbandet och körde på som vanligt. Haha! Trodde väl ingen ändå? Inte ens jag även om jag försökte. Värmde upp som vanligt vilket resulterade i ett håll efter redan en halv minut under joggingen! Shit alltså. Well, well tänkte jag och stretchade på. Sen upp på bandet igen. Gick två minuter och satte sedan fart, fast lite långsammare. En hel kilometer per timme långsammare. Det gick inte heller så bra. Gav upp efter en minut redan. Fast det där ska väl inte stoppa mig och tänkte lite på mitt löfte om att hålla på i minst 30 minuter. Jag gick i ganska bra tempo tycker jag (6 km/h, ingen rekordfart men inte jättelångsamt heller). När det var 10 minuter kvar höjde jag tempot och sprang i 9 km/h. Gick rätt bra faktiskt. När det var 2 minuter kvar började jag varva ner. Woho! Jag gjorde det åtminstone. Jag är stolt.

Kändes som om någon inte ville att jag skulle komma till gymmet idag. Började med att jag precis kom i från jobbet klockan fyra. När jag kommer till drottningtorget ser jag vagnen gå precis. Fan tänker jag då. Fyra minuter till nästa. Inte så farligt kan tyckas. Just då kommer jag på att jag glömt min efter träning-mat på jobbet! Fan tänker jag igen. Finns ju saker att köpa på gymmet så att så farligt var det väl kanske inte. Väl på vagnen är allt ganska frid och fröjd (jag åker ju trots allt spårvagn så hur bra kan det vara?). Sen stannar inte vagnjäveln på hållplatsen jag brukar gå av! Vafan! Troligtvis rälsarbete. Får hursomhelst gå från andra hållet. Så bakvänt. När jag nästan är framme vid porten inser jag att jag inte har några lurar. Det vill säga ingen musik. Helvete! Fick titta på The Doctors istället.

Nu jävlar!!

The one with the inspiration

http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=275&ref=puff

Sådant här får jag lite inspiration av. Borde samla på mig mer sådant. När jag slutar jobbet ska jag införskaffa en liten bok där jag skriver upp vad som driver mig och varför jag gör det här. Ibland vet jag inte. Om jag inte kommer på något får jag ljuga ihop något. Förslag mottages gärna! Förslag på hur du gör för att hålla gnistan vid liv eller väcka den helt mottages gärna också. Jag har en svacka. En svår sådan. Nu måste jag lura min hjärna att komma ur den. Inte det lättaste. Jag har dessutom en hosta som håller i sig från förkylningen jag åkte på förra veckan. Mindre bra, är massa rädd för att inte kunna andas om jag anstränger mig. Får nog börja med en promenad för att kolla av läget. Imorgon! Jag ska gå upp med Kristofer och gå. Jag lovar! "Haha! Yeah right!" säger mitt inre.. Vi får väl se vem som vinner kampen.

The one where Cathrin almost quit

Jag vill inte! Känner absolut inte för. Tycker att det är tråkigast i hela världen. Hur fan ska jag få motivation till att genomföra det här? Vill mest lägga mig ner på golvet och skrika, gråta, sparka och fäkta till någon säger till mig att jag faktiskt inte behöver göra det. Jag själv är mycket sträng. Fast en annan del av mig gör allt för att komma undan och lyckas ganska ofta. Fy fan för mig.

The one with the recount

Cirka 17 veckor kvar. Någonstans på vägen tror jag att mitt schema har fallerat. Just nu ligger det på kontoret och skräpar så jag har det inte svart på vitt att det är så. Imorgon ska jag räkna om och räkna rätt så jag inte står med skägget i brevlådan när det väl är dags och alldeles för sent att ändra på. Jag tror också att jag slarvat bort lappen där jag skrivit ner mina resultat. Jobbigt! Fast det vet jag inte förrän jag kollat schemat. Sen har jag varit så dum när jag fört in resultaten i telefonen att jag inte alltid skrivit datum. Imorgon ska jag skriva om det på ett bra sätt så att alla mina ändringar blir överskådliga. Kan ju lägga ut det här sen då.

Nu kör vi!

Efter ett rejält uppehåll med firande, sjukdom och allmän slapphet är det dags att rulla igång 2009 på allvar. Den senaste veckan har jag varit oerhört frustrerad att jag inte kunnat träna, men nu börjar jag bli frisk igen. Joel: Nästa vecka är jag på ett spinningpass samt börja jogga lite lätt :)

Nu börjar det kännas på allvar att Göteborgsvarvet närmar sig. NU KÖR VI!

The one with the pain

Nu har jobbet börjat på riktigt igen. Jag kom aldrig iväg till gymmet förra gången. Det gick bara inte. Ingen egentlig anledning mer än att det är jävligt skönt att vara hemma och mysa i soffan (som är oootroligt mysig hela den). Hur som helst blev det både cykel och träning i måndags. Det kunde inte börjat sämre. Hem så regnade och blåste det så jag vet inte vad. Hade struntat i mina skoskydd (som mest skyddar partiet mellan skorna och regnbyxorna) så mina fötter var inte så roliga. Det kändes ganska bra att springa och jag tyckte att jag fick lagt om schemat på ett bra sätt. Dumt att försöka ge sig på det hårdare när man legat av sig lite. När jag kom hem satte jag mig i badkaret med duschen och storbölade. All energi hade runnit ur mig. Efter en stund fick jag säga till mig själv att skärpa mig.

Jag klarade mig ur det med lite dåligt samvete, en rejäl tankeställare och med lite rövont (från cykeln, vad annars?) och jag tog mig på igår och cyklade igen. Var ju lite lättare då jag inte skulle träna på eftermiddagen. Jag fick göra två stopp på vägen för att hämta ut gratis biobiljetter och köpa en bukett med tulpaner.

Pumpade däck på cykeln är förövrigt väldigt bra att ha. Efter att cykeln fått stå i över en månad så var det lite tomt på luft. På måndagen försökte jag pumpa på hemvägen men sportspecialisten (tror jag de heter nuförtiden) hade tagit bort sin fina fria luft. Försökte på tisdagmorgonen att använda Kristofers pump men den passade inte och jag orkade inte meka med det. På eftermiddagen försökte jag använda kontorets pump men den passade inte heller. Så nu står min cykel i förrådet med opumpade däck. Jag tror jag skyller på det istället för mina ben för att det går trögt att cykla, men för att vara ärlig är det nog en kombination.

Jag ska försöka lägga upp min träning här snart. Har inte orkat lägga in det i mitt fina excelark ännu.

No pain, no gain?