Det tråkigaste jag vet är att springa i regn, runt runt och på raksträckor. Jag älskar backar (även fast de kan vara jävliga är de aldrig tråkiga) och svängar. Fick med nästan allt i dagens lilla runda. Det som saknas var raksträckorna. Precis utanför har vi en schyst kulle som man kan springa runt. Den har två härliga backar men är bara cirka 1,25 km lång. Runt runt. Som tur är var jag så trött när jag skulle ut att jag inte orkade tänka på hur äckligt det är när regnet faller på mina armar och i mitt ansikte. Jobbigt när det regnar i min panna så det rinner ner regn blandat med svett i mina ögon. Salt i ögonen svider. Ingen trevlig känsla. Efter första varvet ville jag springa hem. Tog ett till. Efter det intalade jag mig att det skulle släppa snart. Benen kändes tunga och det kändes bara jobbigt. Midnattsloppet som kändes så lätt. Lätt hela tiden. Bestämde mig för att sikta högt på åtta varv. Det skulle bli en mil ungefär. Jag kom aldrig så långt. När jag nästan sprungit fem varv gjorde det ont i min högra vrist. Tänkte först att det snart går över, men slogs av tanken av att det kanske inte skulle gå över. Har ingen lust att bli skadad nu. För nära lidingöloppet. Jag sprang hem istället. Regn och vind tilltog när jag bestämt mig och jag var väldigt nöjd med mitt beslut.
Sträcka: 7 km
Tid: 40:57
Medeltempo: 5:48
Det är rätt trist att springa när det regnar och blåser, det tycker nog de flesta!
SvaraRadera